TIERPS KÖPINGS HISTORIA
Den 1 januari 1863 började den nya kommunalförordningen gälla,
en lag om att Sverige delas in i landskommuner med kommunalt självstyre.
En del av det som sedermera skall komma att bli Tierps Köping bildar då
landskommunen Tierp, efter Tierps socken.
Även dessa orter bildade landskommuner efter dåvarande sockennamn: Hållnäs, Söderfors, Tegelsmora, Tolfta, Vendel, Västland och Österlövsta.
Från början var samhället Tierp socken främst uppbyggt kring Tierps kyrkby,
men efter invigningen av järnvägen mellan Uppsala-Gävle måndagen den 14 december 1874 växte nuvarande Tierps Köping fram som ett stationssamhälle efter att järnvägsstationen hamnade sex kilometer nordost om Tierps Kyrkby.
Efter järnvägsstationens etablering växte samhället till att bli en centralort för norra Uppland och jordbruksbygderna omkring, och blev småningom det största samhället mellan Uppsala och Gävle. År 1917 fanns här 1 200 invånare med postkontor, läkare, apotek, två hotell, avdelningskontor för Stockholms handelsbank och Mälarprovinsernas bank. Många handlare och hantverkare, tre mekaniska verkstäder, snickerifabrik, gjuteri med flera fabriker, ångsåg, kvarn, två mejerier och en tidning. Även tingsrätten flyttade hit och bildade det som blev Tierps tingsrätt.
Den 3 augusti 1888 inrättades Tierps municipalsamhälle i Tierps landskommun och vid den kommunala stämman den 26 december 1916 behandlades en motion från polismannen Birger Freedner och fabrikör C. G. Pettersson, innehållande en hemställan om att skilja sig från Tierps landskommun i borgerligt, kommunalt, fattigvårds och skolavseende och bilda Tierps Köping.
Dock att tillsvidare få tillhöra Tierps socken i kyrkligt avseende.
Efter att Municipalnämndens ordförande, herr Th. Jansson ivrigt instämt i den gjorda framställningen, beslutar stämman att snarast söka skilsmässa från Tierps socken.
Så den 1 januari 1920 utbröts orten med kringområde ur denna landskommun och bildade Tierps köping.
Den 1 januari 1952 införlivades ännu än kommunreform i Sverige och då inkorporerade (förenade) Tierps Köping även Tolfta landskommun.
Övriga kommuner i området kvarstod sedan tidigare.
Den 1 januari 1971 var det dags för ännu en kommunreform i Sverige då samtliga tidigare landskommuner, städer och köpingar ombildades till enbart kommuner.
Den nya kommunen i Tierp hann dock inte bli färdigbildad till 1971, varför det vid införandet av enhetlig kommuntyp uppstod det problemet att två kommuner hette Tierp. För att skilja dem åt fick den tidigare köpingen namnet Tierps kommun, här ingick Tierps Köping samt Tolfta, medan den tidigare Tierps landskommun kom att kallas Tierpsbygdens kommun.
Men så 1974 färdigbildades Tierps Kommun som den ser ut idag och i den ingick därmed landskommunerna: Hållnäs, Söderfors, Vendel (Örbyhus, Tobo och Upplanda), Österlövsta (Skärplinge), Västland (Karlholm) samt Tierp Kommun (Tierps köping och Tolfta) samt Tierpsbyggdens kommun (Månkarbo och Mehedeby)
Så trots att vi inte på papperet är en köping i dag är det vedertaget och i folkmun
ser vi gärna att vår Köping lever vidare.
Historien kring kommunens vapen.
För Tierps härad föreskrevs redan 1456 ett sigill med
humleax som konung Karl Knutsson förlånade Tierps
invånare och deras efterkommande.
1954 skapades två vapen med vardera tre humleax,
grön botten med guld för landskommunen Tierp
och tvärtom för köpingen.
Efter namnändringen 1971 använde sig Tierps kommun av
Tierps köpings vapen.
Efter kommunbildningen 1974 fanns förutom dessa två ytterligare ett antal vapen från tidigare landskommuner.
Man valde därför att skapa ett nytt vapen med, i stället för tre humleax, ett ax och två blad. Färgen ändrades till rött. Vapnet registrerades 1977.
Här nedan kan ni se Tierps Köpings vapen till vänster och
Tierps Landskommuns vapen i mitten samt vårt nuvarande vapen till höger.